NPF-diagnos och ätstörning i en ohelig allians
Risken att drabbas av ätstörningar är större för den med autism eller adhd. Varför är det egentligen så, och ser vi en ökning av personer med någon form av ätstörning i Sverige?
Det har skett en ökning av antalet personer med minst en vårdkontakt i sluten eller specialiserad öppenvård, med någon ätstörning som huvuddiagnos. Åtminstone i åldersgruppen 15-29 år. Socialstyrelsens statistik visar på en ökning på nästan 30 procent mellan 2017-2022. Men det går inte att med statistikens hjälp slå fast att fler drabbas av ätstörningar i Sverige.
Vad som är enklare är att titta på lokal nivå. Inom barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö har man sett en kraftig ökning av patienter med någon form av ätstörning.
– Det är också den patientgrupp som ökat mest. Det är väldigt tydligt både i heldygnsvård och öppenvård. Det är en ökning som pågått de senaste tio åren, men ökade än tydligare i samband med pandemin. Det är mer än fyra gånger så många patienter nu än för tio år sedan, säger Kerstin Kvist enhetschef på BUP i Malmö.
Handlar det om en ny patientgrupp?
– Vi har sett en ökning av patienter med restriktiv ätstörning (ARFID). I de fallen har patienten inte som mål att gå ner i vikt eller kroppsfixering, utan det handlar om andra orsaker inte sällan kopplad till autism.
Varför har det ökat?
– Den som det visste. En gissningen är att vi har fler patienter som sökt för utredning av autism, och att det kanske kopplas samman. Men det är inget som jag statistiskt kan säga.
Att patienterna ökat som en effekt av pandemin är något som Kerstin Kvist får medhåll om från flera håll. Men någon pandemieffekt ses inte inom ätstörningsvården i Region Örebro län, där Sanna Aila Gustafsson arbetar som enhetschef. Här har antalet patienter vuxit under flera år, men avstannat i år…
Läs hela reportageserien i tidningen Socionomens november-nummer 2023.
Comments are closed.